Äkta eller falska bilder på Facebook

Idag intervjuas jag i DN Kultur om viralitet på Facebook

Den specifika vinkeln rör varför bilder tenderar att få sådan kraftig spridning i sociala medier – och hur vi ska kunna veta om dessa är “äkta” eller ej.

Utvalda citat:

“Filmer och bilder är extremt lätt att skicka vidare. På Twitter “retweetar” du enkelt någon annans länk, och på Facebook finns “share”-knappen. Allt är uppbyggt för att vi ska skicka vidare information. Och bilder lämpar sig extra bra för digitala medier. Vi ger väldigt lite tid åt information på nätet innan vi bedömer den, vi kastar en blick och bestämmer oss för om det är intressant eller inte. Och bilder är väldigt direkta, vi får en snabb uppfattning om huruvida den är rolig eller inte. Bilder passar in i det digitala tempot”.

“Oftast är det humoristiska bilder som får stor spridning. Men också andra bilder som berör oss på olika sätt, som är visuellt tiitalande eller har ett enkelt och tydligt budskap. Och att posta bilder på nätet bygger upp vår identitet (…) Man vill bidra med något, man vill bli bekräftad, få uppmärksamhet och bli hyllad, det är grundläggande psykologiska behov. Bilder är ett lätt sätt att uppnå det, en rolig bild får lätt tjugo kommenterer och sprids vidare.”

I artikeln tar Journalisten Hanna Fahl upp ett antal exempel på bilder som fått stor spridning och frågar samtidigt läsaren vilken/vilka bilder som är äkta vs falska.

Jag har valt ut tre av DN:s exempel. Vad tror du om dessa?

Bild 1: Lejonkungen IRL

Bild 2: Fantombild & nyhetsuppläsare

Bild 3: Interner som bakade kladdkaka

Rätt svar: Bilderna 1 är falsk. Bild 2 är formodligen orginalet och sann (den bild som är med i DN är bearbetad för att ytterligare likna nyhetsuppläsaren). Bild 3 är äkta & man måste ju bara ÄLSKA den 🙂

Länkar till artiklarna:

2 Comments

Leave a Reply to avadeaux Cancel reply

Your email address will not be published.