Dagens marknadsförare måste förstå den digitala spelplanen och tänka integrerat. Någonting annat är  inte ekonomiskt försvarbart – då de digitala kanalerna påverkas av varandra, samspelar och skapar hävstångseffekter i de fall vi “tänker rätt”.

Trots detta är det alltför ofta vi INTE tar hänsyn till den totala digitala logiken när vi sätter våra strategier. Vi utvecklar fortfarande marknadskampanjer utan att ta hänsyn till söket, PR-ansatser utan att optimera för social spridning (SMO / social media optimization) och så vidare!

Framgångsrik integrerad marknadsföring använder sig av flertalet olika kanaler OCH ser till att skapa synergier dem emellan. För det är vackart när PPC, sociala medier, e-mail, SEO och “live events” dansar i samma takt!

Grundläggande

Utgångspunkt 1 – idé och budskap
Först och främst – behandla varje budskap/erbjudande som går ut som en mini-kampanj. Förpacka och anpassa sedan efter de kanalval ni gör (mer om detta längre ner i bloggposten).

Utgångspunkt 2 – plattform
Bestäm vilken som blir din primära landningssida för budskapet/erbjudandet. Vad vill ni förmedla? Hur ser ett önskat beteende ut? Vill ni att mottagaren ska genomföra någon form av transaktion?

Utifrån ert syfte, välj en landningssida som bäst passar för ändamålet; exempelvis webbplatsen, bloggen, en separat “kampanjsida” eller kanske er page eller app på Facebook?

Arbeta fram en övertygande men för användaren enkel call-to-action.

Logik för spridning

När det gäller digital uppmärksamhet och spridning finns flera sätt att uppnå detta:

1. Buy (reklam)
2. Beg (PR),
3. Bug (direktkontakt)
4. Earn (via användarna tack vara intressant innehåll).

Digital integrerad marknadsföring kan (och bör) innehålla alla dessa fyra parametrar!

Nu – integrerad marknadsföring i 10 steg

1) Webbplats och/eller blogg + SEO
Optimera de sidor ni publicerar kopplat till ert budksap/erbjudande/kampanj för relevanta sökord. Utgå från ert nyckelordskluster. Dessa kanaler kan ses som medel för att ranka högt i sökmotorerna. Se även till att dessa webbsidor/bloggposter är utrustade med spridningsknappar. Länka till relevant landninssida och även till era de sociala kanaler som kan ge ytterligare en dimension till ert budksap/erbjudande/kampanj.

2) E-mail
E-mail är för många marknadsförare grunden i lead generation. Glöm inte att nå ut med ert budksap/erbjudande/kampanj via denna kanal! Ett tips är att i era mailutskick även stående markandsföra era social kanaler genom att adder länkar till Facebook-sida/Twitter-konto/Linkedin-sida osv.

3) PPC & Affiliate
Identifiera relevanta nyckelord och koppla på PPC-kampanjer (pay per click). Addera affiliatekampanj om ni önskar ytterligare “köpt” uppmärksamhet.

4) Sociala Medier
Kommunicera budskapet via era sociala kanaler. Här är det viktigt att anpassa innehållet efter respektive kanal. Exempel:

• Facebook: Engagerande. Utöver länk, addera gärna bild som skapar intresse.
• Twitter: Förenklat, klickvänligt och anpassat efter ReTweets.
• Google+: Samma logik som Facebook ovan.
• Flickr: Addera bilder som visar “bakom kulisserna” eller på annat sätt visar upp en spännande sida av konceptet.
• YouTube: Ladda upp filmer relaterat till budksapet/erbjudandet/kampanjen.
• Addera ytterligare kanaler om det känns relevant (ex LinkedIn, Scribd mfl).

Via varje social kanal, länka till landningssidan & gärna via relevanta nyckelord #SEO. Använd även nyckelord i rubriker och texter när ni laddar upp innehåll till de sociala kanalerna #SMO.

5) Digital PR
När du jobbar med PR mot bloggosfären och/eller digitala tidningar vill du givietvis skapa uppmärksamhet kring ditt innehåll, men även skaffa inkommande länkar till din landningssida #SEO. Se med andra ord till att få inkommande länkar från de artiklar som skrivs! För att få ytterligare snurr på det det hela, fundera exempelvis kring möjligheten att utveckla en widget för att göra budskapet mer intressant. Läs mer om länkbeten och dess effekt här.

6) SMO
Optimera dina initiativ efter den sociala webben och sänk tröskeln för deltagande via logiker kring SMO (Social Media Optimization). Konkret: Vill du att människor ska “signa upp sig” för en tjänst? Addera Facebooks Registration Plugin. Vill du tillföra intelligens till din idé via befintlig databas? Dra nytta av Facebooks Graph ID.

Hygienfaktor: addera spridningsfunktionalitet (‘Dela på Facebook!’ ‘Tweet this!’ ‘Dela på LinkedIn’ osv).

7) Mobilt
Hur kan ni koppla in mobila logiker? Passar det att göra sms-utskick? Är det så att ni ska satsa på appar kopplat till temat? På vilket sätt kan QR-koder nyttjas? Men kanske viktigast av allt – är vårt kampanjinnehåll anpassat efter mobilen!?

8 ) Koppla samman med fysiska events
Funderar ni på att skapa “fysiska events” (IRL) kopplat till kampanjen? Kan man i så fall addera platsbaserade dimensioner via Facebook Places, Foursquare eller Gowalla? Även #hashtags för Twitter kopplat till eventet kan generera digital uppmärksamhet.

9) Viralitet
Hävstångseffekt uppnås när användare själva sprider vidare informationen. Sannolikheten att detta sker ökar vid lyckat genomförande av punkterna 1-8 ovan! Framgångsrikt agerande = snöbollseffekt.

10) Analys & Optimering
Analysera, identifiera vad som fungera, justera. Analysera igen, identifiera vad som fungerar, justera…

Lycka till!

I en uppföljande bloggpost kommer jag inom kort att beskriva vad man bör och absolut INTE bör göra när kampanjen är avslutad och skall “plockas bort”.

Källa: smartinsights.com

Det blir allt svårare att sälja en medelmåttig produkt till den medvetna kunden. Det blir allt kraftfullare att erbjuda en bra produkt till ett digitalt samhälle.

För er företag där ute; gör det enkelt för oss att följa nyheter och erbjudanden. Gör det lika enkelt att dela informationen vidare. När vi diggar det ni gör hjälper gärna till!

Möt oss där vi befinner oss. Inte där ni vill att vi ska vara.

Koppla den kommunikation vi för i sociala medier kring produkter till konvertering. Bygg medvetenhet över tiden där målet inte är att sälja EN produkt, EN gång. Utan snarare att knyta oss – potentiellt lojala kunder och ambassadörer – till er er över tiden.

Framför datorn och via mobilen.

Lokalt och globalt.

Ni har fortfarande mycket att lära. Försök att lyssna på vad vi vill. Bilden nedan illustrerar glappet mellan konsument & företag:

• Till höger: “Consumer ranking” – Why they connect with brands in social media.
• Till vänster: “Brand ranking” – Why they think consumers connect with them in social media.

Bild 1: Flickr cc by Darwin Bell, Bild 2: Report by SYZGY Group

Tidigare var det killen till vänster som bestämde. Nätet har förskjutit maktbalansen och killen till höger har fått sin revansch.

För att vinna förtroende hos dagens konsument måste du som företag vara “äkta” och klara av digital transparens.  Du måste möta de krav som ställs från den stora massan. Kritik från den “lilla individen” – nu märkbar och kan påverka ditt varumärke.

Bild: Disruptive.nu – 5% börsnoterade företag har problem med sina varumärken i Google

Dessutom måste du nu möta global konkurrens – som tidigare varit på ett bekvämt avstånd men som nu flåsar dig i nacken. Kombinationen pris, relevans och attraktivitet måste hålla måttet i jämförelse med internationella spelare.

För,

☛ Dagens konsument är mycket snabba på att klicka bort din webbsida om den inte inom några sekunder väcker intresse.

☛ Dagens konsument ägnar mycket tid och ansträngning åt att bearbeta information om ditt varumärke. Via verktyg som hjälper konsumenten att jämföra a med b (ex Pricerunner & Reco).

☛ Kanske framför allt söker dagens konsument kontakt med varandra för att fatta sina beslut och använder gärna sin kollektiva makt för att få bättre villkor. Via de digitala vardagsrummen (sociala medier)

Som framgångsrikt företag 2011 måste du vara lyhörd och äkta. Du måste också förstå att folk inte bryr sig om ditt varumärke hela tiden. Folk bryr sig om ditt varumärket bara ibland. & just när detta ibland dyker upp måste du finnas där och möta detta uppvaknande (tillfälliga) intresse. Finnas sökbar, hittbar och kommunikationsbar.

Har ni tänkt på att när ni Googlar så hamnar ofta bloggar, forum och Wikipedia högt upp i sökresultaten? Google gillar sociala medier! Jag tänkte förklara varför & hur man kan utnyttja detta faktum.

Bakgrund & SMO

Den informationssökande människan använder idag till stor del sökmotorerna för att hitta information. Informationen vi letar efter finns inte längre bara på den “traditonella” webbplatsen utan kanske snarare (även) i sociala medier. Därför blir optimering av innehåll i dessa kanaler så klart mycket relevant!

“SMO is the new SEO” (citat: Brian Solis)

SMO - Social Media Optimization - handlar om att optimera sina sociala kanaler för sökmotorerna. På samma sätt som för SEO erbjuder sociala medier möjligheten att optimera det innehåll man producerar/laddar upp. För att nå ut med information till fler målgrupper bör man optimera sin närvaro i sociala medier! Logikerna för optimering SEO vs SMO skiljer sig dock åt en aning – men vi finner också likheter!

På samma sätt som för SEO utgör nyckelord grunden till SMO-hittbarhet. Steg ett handlar därför om att få koll på vad målgruppen söker på och sedan använda dessa nyckelord i sitt optimeringsarbete.

Skillnader och likheter mellan SEO och SMO

Saker blir ofta lättare om man förenklar världsbilden något. Låt oss dela in SEO i tre kategorier:

1. On-site optimering (källkod, teknisk plattform, metataggar mm)
2. Off-site optimering (inlänkar från webbpaltser & sociala kanaler)
3. Innehåll & nyckelord (redaktionellt innehåll, rubriker, bilder, filmer mm)

När det kommer till den egna webbplatsen och SEO kan du som sajtägare kontrollera och jobba med alla tre parametrar ovan. När det kommer till sociala medier blir punkt 1 svår – då du i många fall inte själv äger tillgång till den tekniska plattformen (undantag ex WordPress-bloggar mm).

Optimering du kan göra kopplat till SMO:

• Addera relevanta nyckelord i rubriker, text, taggar och URL:er.

Exempel: När du laddar upp en bild på Flickr – se till att optimera varje ensklid bild för sökmotorerna genom att tänka i nyckelords-termer för alla fält du fyller i. Om möjligt – se även över URL:en i den kanal du arbetar med och se till att få in nyckelord även här.

• Jobba med inlänkning till dina sociala kanaler.

Exempel: Länka till din sida på Facebook från din webbplats och/eller blogg.

• Optimera det redaktionella innehållet.

Exempel: På samma sätt som när du på webbplatsen optimerar din text för sökmotorerna kan du applicera samma princip på ditt redaktionella material i sociala medier. Alltså – tänk på nyckelorden när du skriver.

Google tenderar att gilla sociala medier

Google tenderar att exponera sociala kanaler högt upp i SERP:en. Detta beror på en rad olika parametrar så som att:

• Sociala kanaler är som regel byggda på nya plattformar där man tagit hänsyn till Googles riktlinjer för optimering on-site.
• Sociala kanaler är just sociala på så sätt att användare naturligt och gärna länkar till varandra.
• Innehåll i sociala kalaler uppdateras ständligt – till skillnad från webbplatser som är betydligt mer statiska till sin natur.
• Med mera!

Och detta innebär?

Att Google tenderar att gilla de sociala kanalerna avspeglas på lite olika sätt. Ett kontkret och intressant sådant exempel visade Christian Rudolf på i sin bloggpost 5% av börsbolagen har problem med sina varumärken på Google. Användargenererad information plockar höga placeringar i företagens SERP just via sociala medier. Två exempel är:

Tradedoubler (blog & blogg)

Phonera (blogg, forum & forum)

Bild 1 Flickr cc by bruna camargo, Bild 2 Flickr cc by asirap.

Om man tittar tillbaks i tiden inser man att det går undan i vår digitala värld. De senaste fem åren har digital kommunikation tagit ett brutalt jätte-kliv. Marknadsföring och kommunikation blir allt svårare att boxa in. En komplexitet som gör framtiden än mer spännande!

Nedan presenterar jag ett antal trender jag kommer att hålla ögonen på IDAG och FRAMÖVER:

Trend 1: Förbättrade kopplingar mot Facebook

Vår sociala graf följer med oss på webben. Vi ser att allt fler webbplatser kopplar samman sina tjänster med Facebook Open Graph. DOCK är det få som i dagsläget vet hur de ska hantera den nya informationen de erhåller. Funktionaliteten blir därmed ofta enkel och avskalad. Framöver kommer vi att få se mer avancerade integrationer och lösningar som erbjuder ett starkare faktiskt värde för användaren. Kanske kommer detta att ske via tredjepartslösningar så som meebo.com (för koppling mot diverse digitala kanaler). Läs mer om Meebo här.

Trend 2: Social Commerce får eld i baken

Facebook Credits håller på att få genomslag som digital valuta. Tjänster så som Groupon fångar vår uppmärksamhet. Detta kommer förmodligen att leda till en spännande utveckling inom ”Social Commerce”. Härligt!

Trend 3: Nichade nätverk

Människan är en varelse av många dimensioner och vi spelar olika roller här i livet. Facebook har dock ”tvingat” alla karaktärer att mötas i ett och samma vardagsrum (användarnamn). Många (framför allt unga) har sett detta som ett problem och därför registrerat flera Facebook-konton (där morsan endast fått tillgång till den mer “seriösa” profilen.) Nu och framöver kommer vi få se en stark tillväxt i nätverk som skapas kring specifika intressen – exempelvis StockTwits “Share Ideas & Learn from Passionate Investors & Traders”. (En tjänst jag själv håller ögonen på kopplat till min roll som konsult.)

Trend 4: “Privacy” fortfarande högst aktuellt

”Privacy” och kontrollen över vår egen information har varit ett hett ämne det senaste året. En fråga som förmodligen kommer att fortsätta att diskuteras tills dess att en lösning (som vi accepterar och anammar) ges. Diaspora är ett exempel på aktör inom området:

“Diaspora lets you sort your connections into groups called aspects. Unique to Diaspora, aspects ensure that your photos, stories and jokes are shared only with the people you intend”.

Vi ser även fram mot att inom kort kunna ta del av MyQube - “A content-rich social network where you have complete control of your privacy and interactions” – initierat av Johan Stael von Holstein.

Trend 5: Localization, localization, localization!

Foursquare & Gowalla har hittat sin plats i våra mobiler. Google har börjat integrera lokalisering i sökresultaten. Faktiska destinationer blir allt viktigare i sociala medier och i sökmotorerna.

Den närmaste tiden kommer platsbaserade kampanjer, annonser och nyheter att nå genomslag med stor kraft. I mitten av December lanserades Facebook Places i Sverige. Lika snabbt stängdes tjänsten ner igen. Vi tror och hoppas på återlansering asap! Följ diskussionen här.

Trend 6: Konsument-fokus viktigare än någonsin!

Sociala medier har vänt upp och ner på föreställningen att företag känner konsumenten bättre än vad konsumenten känner sig själv. Det blir allt svårare att ta sin kund/användare för givet. Digital transparens påverkar företags försäljning, kundservice, produktutveckling med mera. Detta faktum kommer att växa sig allt starkare då sökmotorerna tenderar att “gilla” sociala medier (dvs, det användaren själv skriver om företag).

Content is king ☛ Customer is king.

Tips på läsning: 5% börsnoterade företag har problem med sina varumärken i Google

Trend 7: Social Media Analytics

Engagemang on-site och off-site har blivit hygienfaktor. Dialog och interaktion har initierats och steg två blir att mäta och utvärdera resultat. Analysera för att bättre kunna nå ut till våra målgrupper. ROI kommer att mätas och användas i syfte att kunna göra framsteg. Länk: Björn Alberts om att mäta framgång i social media.

Framöver kommer vi se ett ökat intresse av att studera beteendemönster och undersöka VARFÖR våra konsumenter beter sig enligt vissa mönster. Finna sätt att förbättra dialog och det egna bemötandet.

Själv har jag testat Kontagent som är ett verktyg för anlalys av sociala appar – dvs, beskriva användarens beteenden. Exempel:

“Track: Gender, location, number of friends, K-factor (a.k.a.: viral coefficient), Invite sent per user, Viral growth predictive modeling and projections, Track each viral channel growth contribution (k-factor for invites, notifications, feeds, profiles)…”

Trend 8: Den här typen av bloggposter kommer fortsätta produceras

Du läser just nu bloggposten “8 punkter – framtidsspaning för 2011″. Rubriker enligt denna logik kommer fortsätta att produceras & Twittras runt till förbannelse

Andra liknande exempel:

• 7 Lessons That WikiLeaks Teaches Us
• 10 Predictions for Web Development in 2011
• 8 punkter kring SEO för marknadschefer

TKJ ger oss bra tips i bloggposten “Så här skriver du bäst rubriker för blogginlägg”.

Länkar:

Avslutningsvis – några länkar till intressanta tillbakablickar och framtidsspaningar:

• Niclas Strandh: Mobila, sociala och inget är längre nytt
• Jardenberg.se: Året i siffror
• Inuseful: Öppen data, den sociala webben och molntjänster – det pratade vi om 2010
• Mashable: 4 Predictions for Web Design in 2011
• The Best Tech Writing of 2010

God fortsättning & trevlig framtid!

// Judith

Många webb-intresserade har läst artikeln “The Web Is Dead. Long Live the Internet” i Wired Magazine skriven av  dess chefredaktör Chris Anderson och Michael Wolff. Artikeln hävdar sammanfattat att browsern (Internet Explorer, Firefox mfl) är på utdöende och att dessa håller på att ersättas av appar i din iPhone och dator.

“Over the past few years, one of the most important shifts in the digital world has been the move from the wide-open Web to semiclosed platforms that use the Internet for transport but not the browser for display.”

Är vi på väg mot en mindre “kaosartad” digital värld där vårt surfande ersätts av välorganiserade appar? En framväxande värld där oväntade resultat, utforskande och kreativitet får svårare att andas?

Eller går vi mot en intressant och tillfredsställande appvärld anpassad efter våra specifika önskemål?

Vad innebär detta för våra nätbaserade marknadsföringsmetoder? Vår “browser-marketing”?

Innebär då detta att våra etablerade digitala marknadsföringslogiker kommer att förlora i värde och effekt? SEO (Search Engine Optimization) och SEM (Search Engine Marketing) / Sponsrade Länkar & Affiliate bygger idag primärt på att möta besökaren i browsern. För Andersons resonemang medför även ett ifrågasättande av även dessa metoder. Eller?

Måste vi nu lära oss nya marknadslogiker anpassade efter appen?

Alla håller inte med!

Många håller inte med om Anderson & Wolffs slutsatser och resonemang. Citat:  Michael Arrington, TechCrunch

“They were wrong, of course. The browser is still the killer app of killer apps. It’s the single most important way that we interact with the Internet”.

Debatten pågår:

• “When Wrong, Call Yourself Prescient Instead” – TechCrunch
• “The Web Is Dead. Who Cares?” – PCWorld
• “No, Wired, the Web is not ‘dead’ “- The Washington Post

Låt utgå ifrån att det ligger en sanning i resonemanget

Jag hade inte tänkt att lägga mig i debatten kring huruvida Anderson & Wolffs resonemang håller. Jag tänkte istället utgå ifrån det faktum att apparna växer sig allt starkare (oavsett vad som händer med “browsern). Vårt mobila användande ökar. Därmed apparnas betydelse i vår vardag.

App-marketing

☛ ☛ ☛ ☛ ☛ ☛ ☛ ☛ ☛ ☛ ☛ ☛ ☛
Om apparna växer sig allt starkare – hur ska vi marknadsföra våra produkter? Hur ser den nya logiken ut?

1. Nätverkseffekt / viralitet och K-faktor

Till att börja med blir nätverkseffekten allt viktigare då spridningen måste baseras på andras “gillande” och rekommendationer (och inte ett “manipulerat” sökresultat eller en köpt exponering). Regeln blir att en social grupp har ett större värde desto fler människor som är inblandade. Värdet av varje ny enskild medlem baseras på konstruktionen av det sociala systemet (viraliteten).

Potentialen för viralitet kan ökas genom att låta användarna vara delaktiga i att exempelvis bidra med kunskap, utbyta tankar, utmana varandra (social gaming), bjuda in sina vänner/kollegor osv.

Viraliteten i sociala ekosystem (exempelvis Facebook-appar eller sociala nätverk) mäts i vad som kallas för “K-faktor”. K-faktorn förklarar om nätverkseffekten i ditt nätverk (din app) är “självgående” eller ej. En K-faktor på mindre än ett innebär en negativ organisk tillväxt och en faktor över ett innebär att appen växer av sig självt (exponentiellt).

Ett socialt ekosystem med många “inflytelserika personer” och användaren som är mycket aktiva uppnår som regel en hög K-faktor. Spridning som får stor effekt.

Sammanfattat är K-faktorn ett mätetal som visar på hur sociala ekosystem växer (eller ej).

2. God integration mot de sociala nätverken

Integration med de sociala nätverken blir en hygienfaktor. Information och preferenser inhämtas från redan uppbyggda informationsdatabaser. Appen blir en förlängd arm till de sociala nätverken.

3. Produkten blir betydligt viktigare

Idag kan trafik till en webbplats vara oberoende av kvaliteten på produkten. En bra produkt har per automatik inte en god placering i sökmotorerna (dock ofta högre potential att få naturliga inlänkar).

När det kommer till appar blir dock produkten betydligt viktigare. Appen sprids i en ökad utsträckning av användarna själva (då landskapet för marknadsföring mer begränsad). En bra produkt blir i ökad utsträckning en vinnande produkt.

4. Chrome Web Store och liknande lösningar

Om någon månad kommer Google att lansera vad man kallar Chrome Web Store – en ny nätbutik för webbapplikationer (likt iTunes fast för appar).

“Butiken är, givetvis, webbaserad och det finns topplistor med appar men även en intressant sektion som kallas “Apps your friends like”. (Citat Feber.se, bild Engadget.com).

Ett system som förmodligen styrs av “redaktörer” (likt Apple Appstore). Ett steg bakåt – mot den traditionella marknadsföringsmodellen? Eller möjlighet att optimera för sökningar på den egna appen?

Återstår att se.

Då och nu – sammanfattat

Då:

• PR (Page Rank)
• Inkommande länkar
• CPC
• Affiliate

Nu:

• Hur förberedd appen är för viralitet
• Hur bra produkten är
• “Discoverability”. Hur du lyckas att synliggöra din applikation
• Grad av “social anpassning”. Integration mot sociala medier

SEO står äntligen på företags agendor. SMO som begrepp däremot - Social Media Optimization – inte lika välkänt. SMO, handlar om att optimera webbplatsen för sociala medier och att generera mer trafik och en ökad spridning av innehåll.

☛ Citat Brian Solis – “SMO is the new SEO”.

Begreppet SMO kan ses ur två perspektiv:

1. Hur man lyfter in in sociala medier på webbplatsen. Gör externa kanaler en del av innehållet på webbplatsen.
2. Hur man optimerar för att innehåll på webbplatsen ska spridas av användaren via sociala kanaler.

Nedan presenterar jag ett gäng punkter gällande SMO – paketerade i fem stycken “bar-ismer”

1. Länk- och spridningsbart
2. Embeddningsbart
3. Gillnings- och rankningsbart
4. Belöningsbart
5. Sökbart!
6. Underbart (Adderad 15 Juni)

1. Gör innehåll länkbart och spridningsbart.

• Använd trevliga URL:er på webbplatsen (dvs, av detta slag: http://www.judithwolst.se/social-media-optimization och inte http://www.judithwolst.se/system/search/product.asp?id=3553). Länkarna blir lättare att sprida vidare och sidorna dessutom (!) bättre anpassade efter sökmotorerna.

• Använd spridningsknappar. Konkret innebär detta att addera knappar som pekar mot utvalda distributionskanaler som används av målgruppen – exempelvis Twitter, Facebook, Pusha osv. Exempel på webbplatser med spridningsknappar: Scania Social Media Newsroom.

2. Gör innehållet embeddningsbart

• På nätet blir PDF:er osociala och platta. Ändå presenteras de i direkt nedladdningsbar lösning på webbplatser. I ett traditionellt utförande uppmuntras inte besökaren att sprida det (ofta) tunga materialet vidare – och möjliggör inte heller för besökaren titta på materialet innan det laddas ner. Om dokument/presentationer däremot laddas upp till sociala tjänster så som Slideshare eller Scribd blir de lättillgängliga, sökbara och spridningsbara. Förutom webbplatsägaren kan även bloggare och digitala journalister bädda in materialet i sina artiklar. Som min presentation nedan:

Berättat historer för varandra har människan förmodligen alltid gjort. För att trösta, underhålla, fördriva tid, slappna av - och bygga relationer.

I en ålder där konsumenten har kontroll blir det nödvändigt för marknadsföraren att klura ut nya sätt att berätta sina historier. Ja, konsumentens öron har bytt skepnad – så oavsett distributionskanal måste historien vara annorlunda och relevant.

Men det finns ytterligare aspekter att beakta.

Kunderna tar kontakt med varandra för att fatta beslut och använda sina okontrollerbara röster för att göra affärer på sina egna villkor, inte dina. Varumärken borde lyssna på dessa röster. För tekniken gör information – inklusive kundens missnöje – tillgänglig och omedelbar.

Det är ett gäng punkter som marknadsföraren bör beakta när det kommer till varumärkesbyggande och kommunikation:

• Kunden har mycket begränsad uppmärksamhetsspännvidd (se fotnot längst ner i posten).
• Kunden ägnar mycket tid och ansträngning åt att bearbeta information om ditt varumärk.
• Kunden har tillgång till mer information än någonsin. Lust och intresse styr hur djupt de gräver – & ofta memoreras bara några få bitar information kopplat till ditt varumärke.

Så frågan är – Vad är det som först möter era konsumenter när de ger sig ut för att söka information om er? Hur ser er digitala profil ut? Är det ni eller alla andra som berättar ER historia?

(Bild ovan: via Ronnestam)

Fotnot Uppmärksamhetsspännvidd: Ska vi handskas med mycket information på en gång har vi vuxna en uppmärksamhetsspännvidd på cirka 7 enheter. Ber vi en vuxen tala om hur många personer som befinner sig i ett rum kommer de förmodligen att svara rätt så länge det inte rör sig om mer än 7 personer. Är det flera måste vi börja räkna. Det är i praktiken samma begränsning i vår kognitiva kapacitet som vi mäter vårt korttidsminne. (Källa)

Är ett varumärke annorlunda då det byggs upp och svävar i e-rymden? Är en kund lika lojal i en värld av total transparens? I de fall där ”prisjakten” tar över och där jämförelsesajter visar vägen – vad ska vi då ladda våra varumärken med? Vad har vi kvar efter att vi har flörtat med hjälp av pris och snabb leverans? Ja, hur förändrar internet sättet vi bör jobba med våra varumärken?

Nätets logiker borde väl urvattna det traditionella värdet i ett ”varumärke” då beslut nu så väldigt enkelt kan fattas baserat på rationalitet. Eller är det kanske tvärt om – att varumärket är DET som kan guida konsumenten framåt i en värld av skvalpande informationsöverflöd. För någon stans önskar vi konsumenter att mötas av någonting MER än ren jämförbar information. Vi söker efter någonting som kan visa oss vägen – för vi är inte födda till genomrationella varelser (tack ock lov) – utan fattar beslut även baserat på magkänsla. Trots transparens och rationella underlag, letar vi efter små fyrar som kan leda oss rätt i den digitala rymden.

Visst har internet förskjutit maktbalansen från producent/återförsäljare till konsument. Visst ser vi att våra kunder söker kontakt med varandra för att tillsammans identifiera den goda produkten eller lösningen. Vi ser dem göra affärer på deras villkor.

Men som företag har vi inte bara ”förlorat” utan även vunnit! Vi kan numera enkelt utrusta oss själva med gigantiska öron & lyssna till vad våra kunder har att säga.  Genom att bevaka vad som sägs samt föra en digital dialog med våra kunder kan vi arbeta för att bli ännu ännu bättre. Jobba för att faktiskt styra våra varumärken i riktningen mot ”värdeskapande”.

& de varumärken som faktiskt lyssnar, anpassar sig efter kundens önskemål och på samma gång lyckas att förmedla en ”äkthet” – kommer att bygga morgondagens varumärken. Vi lever i en värld av digital mätbarhet. Därför bli motsatsen – det omätbara – det mest värdefulla. Unikietet blir någonting vi är beredda att betala för.

Att sträva efter att bli unik – även kallat varumärkesbyggande.