Internetionalisering

När året närmar sig sitt slut brukar det framtidsspanas och själv tänkte jag reflektera kring det vi traditionellt har valt att kalla ”Marknadsföring”. Dvs:

“Marknadsföring: samlande begrepp för de insatser ett företag gör för att påverka marknaden i syfte att öka sin försäljning. Exempel på vanliga marknadsföringsåtgärder är annonsering, direktreklam, e-postreklam, personlig försäljning, pressreleaser, mässor samt reklam i etermedier. (Källa Ekonomisk Ordbok).  

2010 - året då vi samlades för att hitta en ny definition @ begreppet “marknadsföring”..!?!?!

Under 2009 har många marknadsförare börjat/vågat testa på att bemöta kraften i sociala medier – där svårigheten legat i att definiera passande strategi och metod – samt att i steg två klura kring lämplig uppföljning och mätning (gärna med koppling till ROI).

Nu och framöver - Framtidstankar

Den stora massans förmåga att påverka kommer att fortsätta att växa i takt med att sociala medier blir en allt större självklarhet. En allt starkare hänvstångseffekt.

Reklam kommer allt mer att ifrågasättas av den kritiska konsumenten (stora massan ovan). En konsument som angriper både den traditionella marknadsföringen och företagens affärsverksamheter.

Företag börjar (måste börja) inser att den förändrade logiken tappar i förtroende och därmed i effekt. “Conusmer-generated-content” som uppnår spridning undergräver den traditionella marknadspengen. (Omtalat exempel: United Airlines Breaks Guitars).

Dagens starka & viktiga koppling mellan sociala medier och söket förstärks ytterligare… (bilden nedan från TheFutureBuzz).

Nyligen genomförda förändringar i sökmotorernas indexering lyfter in realtidswebben (uppdaterarde statusmeddelanden/tweets mm) i sökresultaten. En utökad räckvidd för de sociala medierna (för mer info kring realtidssöktet - bloggposten “mass mingling”).

Konsekvensen?

En realtids-sök-transparens som gör det svårare för företagen att stoppa huvudet i sanden och “hoppas på att inte bli avslöjade”. Kunddialog som lyfts till ytan. Ja - en nästan total kundmakt i denna specifika sekund - allt viktigare för företagen att vinna konsumenternas förtroende - digitalt och kontinuerligt.

Marknadsföring / marknadsföraren & år 2010 i ett nötskal?

Området “marknadsföring” utvidgas - där kopplingar till kundservice (vad säger andra om oss), försäljning (vad vill kunden egentligen ha) och personal (vad tycker vi om oss själva) måste byggs upp.

En anpassning efter nya logiker som innebär att framtidens marknadsförare bör utrustas med - fler armar, större öron och mindre mun än tidigare….

Bild 1 Flickr cc, Bild 3 Flickr cc.

Jag läser en spännande post av Seth Godin kring ett icke-gällande av den klassiska segmenteringsmodellen.

“It used to be easy to tell if someone was a journalist. Either you were or your weren’t. (…) It used to be easy to tell if someone was an entrepreneur. Either you had a full-time job or you ran a business. (…) Now, of course, it’s all jumbled up. Everyone is a journalist, of course, but just a few do it for a living. Everyone is a freelancer, or, at the very least, always looking for the next gig….”

Jag tänker att i vår värld skapas allt snabbare allt fler “mikro-möjligheter” & på nätet är vägvalen snart = formeln för oändlighet...

Det blir på samma gång allt lättare och allt svårare att jonglera mellan kompetenser. Å ena sidan kan vi omöjlight behärska alla områden - men å andra sidan blir verktygen att åstadkomma skillnad allt mer lättillgängliga och hanterbara; “Edit your own movie online”, “Create your own TV-channel” or “Make your own internet radio station”- peace of cake!?!?!

Seth skriver i slutet av sitt filosoferande: “Society hates this. It means we need to make up new rules, FTC disclosures, legal principles, safety nets and more. Marketers love this, because it means change and that means opportunity.”

Möjligheter eller hot? Hur tänker du?

Jag tror att människor med övertygelsen att utveckling skapar nya värden - själva banar vägen för nya möjligheter. & för dessa nyfikenhets-utrustade själar utgör den sociala webben ett hav av utmaningar. Ja, människor som generellt tror att ett “sökande” leder fram till ett “finnande” här i livet - kan applicera samma logiker på nätet för att nå ut till nya kundgrupper.

Jag tror att förmågan att jonglera (vara nyfiken och o-infackningsbar) är vad som kommer att känneteckna en duktig marknadsförare framöver. För det finns ingen matematisk “formel” som definierar vad den sociala webben och de allt “smartare” sökmotorerna handlar om.

Eller?

Så slår det mig att följande matematisk ekvation kanske ändå är applicerbar på den sociala-/semantiska webben,

r

Låt vara ett måttrum och ett mätbart predikat i , dvs mängden

Man säger att gäller µ-nästan överallt i om och endast om

Nämligen - formeln för “NÄSTAN ÖVERALLT” - (läs mer om ekvationen på Wikipedia).

Just nu befinner jag mig @ The Next Event på Södra Teatern. Inbjuden av Johan Ronnestam ska jag om 4 minuter prata om E-handel och Sociala Medier. Närmare bestämt kommer jag att prata om det här (presentation via fantastiska Prezi.com):

Du hittar även den webbaserade presentationen i större format via den här länken: http://prezi.com/vbkuqibd_iv8/

Så här långt en otroligt inspirerande dag med talare så som Johan själv, Björn Alberts, Stefan Hyttfors, Katja Janford, Per Robert Öhlin, Per Torberger, mfl. Återkommer snart med mer info!

har sett sina dagar…

Reklamkartan förändras då effekten i flera “klassiska” tårtbitar avtar. Problematiken att nå ut växer sig starkare och termer som “banner blindness” droppas på kafferasterna. Frustration över att gamla metoder inte längre biter på samma sätt & ett konstaterande att “broadcasting-tänket” faller i trovärdighet. Ett framväxande klimat där konsumenten tröttnat på att lyssna när företagen skriker.

& när konsumenten rör sig bort ifrån bete a, b och c blir ett naturligt steg för företag att söka sig till lösningar så som d och e. Just nu riktas ett stort fokus mot de sociala medierna - baserat på att grundbultarna för kommunikationen har förändras (gått mot dialog). Vi ser en social anpassning av markadslösningen.

Sociala Medier är ett spännande och omdiskuterat ämne just nu - även i den bredare debatten. I ett blogginlägg jag skrev förra veckan (Sociala Medier och behovspyramider) lämnade Fredrik Stenbeck flera intressanta tankar i kommentarsfältet. Bland annat skrev han:

“Det som jag finner lite klurigt är att vi igen sätter sociala medier som något speciellt. Det är det väl ändå inte, det är väl en utveckling av något som vi hållit på med hur länge som helst dvs kommunikation. Den enda skillnaden är att nu är det en ny bit land som det skall byggas hus på (…) Jag kanske utmanar lite nu, men finner denna term “sociala medier” lite överhypad och överutnyttjad.”

Det här tycker jag är jättespännade tankar & jag vill gärna spinna vidare på dem! För visst kan man tycka att Sociala Medier i vissa fall lyfts till skyarna - ofta på det konceptuella planet i avsaknad av konkreta “case” och framgångssagor. Men kan vi kalla det för en “överhype”?

För att ge min syn på frågeställningen väljer jag att dela upp resonemanget i två delar - då jag anser att slutsatserna skiljer sig åt för de båda infallsvinklarna (& inser samtidigt att den här posten kommer att bli lång…).

Vinkel 1: Ur konsumentens ögon

Det råder inte så stort tvivel kring att Sociala Medier har förändrat sättet vi konsumerar information. En demokratisering på individplan äger rum - där du och jag spelar en större roll. Web2.0-tekniker har gett användaren makten & gett oss alla möjligheten att nå ut med våra tankar – den här bloggen ett av många exempel.

Christian Rudolf skrev för en tid sedan en fantastisk bloggpost “Jag älskar internet!” som på ett mycket känslomässigt vis beskriver vad som händer på nätet.

“Jag har tänkt på att jag älskar internet i flera dagar (…) Internet är inte Googles index, CSS, HTML PHP kod, PPC eller banners. Internet är Tillsammans. Internet är vårt kollektiva medvetade som sträcker sig mellan generationerna. För mig är detta sant. Därför älskar jag internet”.

Jag spann själv vidare på Christians resonemang i posten “Konstig-Normalfördelnings-Kärlek” där jag kom fram till en snarlik slutsats. Tack vare sociala medier kan digitala samtal mellan nya områden uppstå - “där vi kan låna varandras ögon” (citat). Vi får ta del av varandras världar vilket skapar nya former av äventyr.

Enligt min mening kan sociala medier ur ett användarperspektiv (kundperspektiv) aldrig kallas för en ”över-hype”. De har vidgat vår värld!

Vinkel 2: Sociala Medier som marknadskanal

Så finns det ett företagsperspektiv på det hela. För givetvis är företagen intresserade av att nå oss konsumenter där vi numera samlas och kommunicerar. Man vill hämta tillbaks de kunder man tappar via de försvagade traditionella tårtbitarna. Här är jag dock till viss del villig att instämma i vad Fredrik kallar för en ”överhype”.

För visst hoppas företagssidan att sociala medier skall bli den nya sälj- och/eller marknadskanalen. Dock är min uppfattning att företagens kompetens och förståelse inom området idag brister – mycket baserat på en icke-erfarenheter. & häri ligger problematiken kring en eventuell “överhype” - nämligen i osäkerheten kring vad man kan förvänta sig för resultat.

Vi ”Social-Media-tyckare” kanske har en viss “skyldighet” i sammanhanget då vi sönderdefinierat de sociala mediernas logiker men pratat för lite kring de resultat vi kan förvänta oss att uppnå!?! & på detta vis banat vägen för en ”hype”.

Nu vidare i diskussionen och åter in i perspektivet som marknadsförare (den roll jag själv sitter på rent yrkesmässigt). Här tror jag att det kan vara lätt att begå misstaget att ”rakt av” vilja jämföra våra insatser i sociala medier med alternativa marknadskanaler – utan att diskutera de väsentliga skillnaderna. För det rent säljdrivande resultatet jag får via Adwords, Affiliate, SEO eller säljbaserad CPM kommer jag inte att få via sociala medier. Jag bör snarare förvänta mig ett “bredare” resultat i form av kombinerad Marknadsföring, PR, Reklam, Produktutveckling (crowsourcing) mm.

Då jag funderar ett varv till dyker följande citat upp i mitt huvud,

“It’s Not About Creating Situations, It’s About Finding Them” (citat),

där jag tror att det faktum att vi inte längre äger utfallet av våra investeringar leder till att vi lättare missbedömer den “troliga effekten”. Eller kanske snarare i förväg inte alls har möjlighet att göra några trovärdiga beräkningar.

Vid en ”överdimensionerad” förväntning – eller en helt utebliven sådan – kan nog en ”överhype” definiera situationen.

Så där speciellt?

På frågan “Är sociala medier verkligen så där ”speciellt”? ” skulle jag dock svara ett tydligt ja! Jag tycker att kommunikation är speciellt. Jag tycker att relationer är speciellt. Jag tycker att det faktum att våra befintliga relationer kan förstärkas & samtidigt bli betydligt betydligt fler är speciellt. Möjligheten till förstärkta och utökade mänskliga band är det som i min mening ger nätet ett så högt värde.

För företag å andra sidan är Sociala Medier ett nytt verktyg. Likt många andra. Med både uppsidor och nackdelar. För de företag som värdesätter stärkta relationer i en transparent värld - mer värt.

Att mäta resultatet

Oavsett “överhype” eller ej så finns en lösning för det enskilda företaget att själva ta ställning till huruvida resultatet av sina sociala-nät-insatser är av ett tillräckligt högt värde eller ej. Nämligen genom uppföljning och analys - baserat på att man kan sätta en peng på engagemang.

Jag tycker att Fredrik skriver två mycket bra bloggposter kring hur man just följer upp resultaten av företags engagemang i sociala medier - Return On Engagement & Hur mäta social media?

För så länge vi på något sätt kan kvantifiera vår investering - kan företag utifrån det specifika “caset” välja att definiera utfallet som värdefullt eller “överhypat”.

(Bild 1 Go Viral, Bild 2 Flickr cc, Bild 3 Flickr cc).

Bloggposten (något omskriven) ligger även upp på Wednesday Relations hemsida.

Bildcredd till @Teddschen!

Vår värld har förändrats där vi har gått ifrån masskommunikation till dialog anpassad efter individen. Vi har kastats från “mass” till “micro”.

Bild: Mass Marketing, Go viral

Jag RSS-läser bloggar - ofta i ett svep där insikter & tankar blandas. En specifik rad biter sig dock fast i mitt medvetande: “Micro-interaction” - with high quality human beings”. Källan har jag dessvärre tappat.

För egentligen så handlar det väl om att mötas på ett typiskt mänskligt vis - dvs på det enkla och helt “vanliga” personliga planet. På mikronivå. Med hög mänsklig faktor. & visst har vi hört det förr, att “det är de små sakerna som gör det.”

Citat och bild - David Armano.

När jag var liten så önskade man sig pussel i julklapp. Nu är pusslandets tid på allvar är på väg tillbaka!

Bild: Pr-squared.

Vi talar om att värdet förflyttas ifrån varumärket och sammanhanget till den enskilda personen. Jag tror att denna värdeförflyttning kommer att ske med en kraftig ökning i accelerationen - & att förflytningen nu “på riktigt” börjar ta fart. Av flera anledningar.

1) Verktygen för att bygga det personliga varumärket finns på plats. Bloggen har på allvar slagit igenom och kommer inom snar framtid att ses som en självklar (läs högst trovärdig) plattform för kommunikation (även i tidigare mer “bakåtsträvande grupper”).

2) Den föreställda “stabiliteten” ställs på sin spets - främst i och med en svängning i konjunkturen - men även pg a. utvecklingen inom teknologi och affärsmodell. Vi vaknar upp och inser att tryggheten var en illussion & att det enda vi kan kontrollera är de egna tankarna och en egen upparbetad kompetens.

3) Min tredje punkt handlar om en grupp av människor som nu på riktigt börjar att få inflytande. En grupp som i första hand ser arbetet som självförverkligande men ifrågasätter lojaliten. En grupp som inte identifierar sig med titeln på sitt visitkort utan finner bekräftelsen i den egna kompetenser och i nätverket. En grupp med ett annorlunda perspektiv på just begreppet “värde” - & de kallar oss för 80-talister (80-talister, sådana är vi).

Att bygga ett personligt varumärke är viktigare än någonsin. Jag funderar kring hur detta i sin tur påverkar värderingen av det företagsrelaterade varumärket. Om människan som enskild individ börjar värderas högre än tidigare, kommer då siffran för företags immateriella tillgångar att börja svaja? Visst räknas värdet i processer in i sammanhanget, men borde inte just “process” bli mindre tillförlitligt - då flexibilitet rimligtvis bör vara vad organisationer allt mer behöver!?

Richard Florida presenterar många spännande tankar i “The rise of the creative class”, där han bland annat menar att:

“Human creativity is the ultimate economic resource. The ability to come up with new ideas and better ways of doing things is ultimately what raises productivity and thus living standards.” (p xiii)

Florida menar att de företag, städer - ja till och med länder - som lyckas med att attrahera “the creative class” kommer att lämna spelet som vinnere. Jag menar att de individer som inser sitt värde och har förmågan att bygga sina varumärken - kommer att sluta som vinnare i ett mer micro-orienterat perspektiv. Och att dettta “micro-perspektiv” = den accelererande kurvan för det personliga varumärket.

(Bild, Flickr cc)

Att förklara en brilljant idé/lösning kopplat till internetmarknadsföring och sociala medier kan vara svårt. En införsäljning ännu svårare. För en “normalinsatt” är knappast mottaglig för ens en genialisk idé. Helt enkelt för att nätets komplexitet och “nya logiker” står ivägen för polletten att trilla ner.

Spelplanen är helt enkelt för “luddig” för att våga utnyttjas. För hur kan man lägga sin marknadsinvestering på fenomen som 1) inte går att kontrollera och 2) inte går att organisera?

Min motfråga i “problematiken” blir hur man då över huvud taget kan vilja lägga pengar på en målgrupp som beter sig på exakt detta vis. Nämligen på ett sätt vi varken kan kontrollera eller dirigera. En målgrupp som skapar sina egna vägar.

(Bild 1: flick creative commons, Bild 2: flickr creative commons).

För mer än ett år sedan jobbade jag med att producera webbiflmer för SAS - där syftet var att med glimten i ögat besvara viktiga frågor så som:

• Ser de vad jag har i resväskan?
• Var det bättre att flyga förr?
• Varför har man flytväst men inte fallskärm?
• Hur håller man reda på alla flygplan?

Nu (äntligen) har SAS släppt filmerna på YouTube för spridning! & för er som undrar hur svårt det egentilgen är att flyga ett plan - följer här någon form av svar.

Det är intressant att förhållanden så snabbt har förändrats. Att makten bytt skepnad. Konsumenten är inte längre bara konsument. Konsumenten är även producent.

Verktygen finns för “vem som helst” att använda sig utav. Om man vill.

& vi är många som faktiskt vill! Som önskar att utforska - och samtidigt göra avtryck. Men på vårt eget sätt där vi själva sätter oss i förarsätet. Utan att bli störda av oönskat “brus”.

“Interruptive Marketing” har sett sina dagar……..

Tydlighet (!!) i all form av kommunikation är otroligt viktig! Egentligen en ganska självklar liten detalj, då människor vi möter bär på olika typer av ryggsäckar. Ryggisar i form av skilda erfarenheter, humor, preferenser, ambitioner, sociala förmågor osv. Men även baserat på tillfälligt humör, stressnivå, antalet timmars sömn osv.

Ändå kan denna viktiga självklarhet vara så lätt att glömma bort……

Behovet av tydligheten tror jag är lika väsentlig i all form av dialog, vare sig det handlar om faktiska möten (IRL) eller om kommunikation via ettor och nollor. (Kanske extra viktig över nätet då smileys knappast kan ersätta vårt kroppsspråk).

Nu vidare i resonemanget!

Jag var (åter igen) inne på en av mina favoritbloggar (Passionate) och fastnade för ett resonemang kring bilder och dess kommunikativa förmåga. & betydelsen av just tydlighet.

“Graphics are usually the best tool we’ve got for sending a message–instructions, sign, marketing, entertainment, interface, etc….”

Passionate ställer sig frågan hur vi ska bära oss åt för att människor ska uppfatta våra bilder på “rätt sätt”. Dvs, hur ska vi göra för att rätt budskap faktiskt når fram?

Bilden ovan - hur uppfattar vi den? Förmedlar den samma “förbud” som bilden nedan? Varför, eller, varför inte? (Vidare resonemang kring hundbilderna hittar ni på Passionate: “Do your graphics say the wrong thing?”).

Ibland glömmer man för en sekund bort att kommunikation i olika former är grunden i nästan allt vi gör. Är grunden i alla våra relationer. Är grunden till att saker och ting faktiskt funkar!

Att kommunikation även är stommen i det som jag jobbmässigt pysslar med, marknadsföring på nätet, kommer väl därför inte som någon större chock. Webbanalys, optimering osv är sedan verktyg för att kunna förbättra den ursprungliga kommunikationen.

Tydlighet, tydlighet, tydlighet!

Parantes: Vad det gäller den här bloggen följer jag INTE alltid tydlighetens linje. Viss diffushet och “underlighet” tillhör bloggens filosofi. Motsägelsefullt? Kanske. Blogglädje? Ja!