Allt fler varumärken etablerar försäljning på Facebook – så kallad “F-commerce” eller “Social Commerce”.

Ganska få svenska bolag har än så länge lanserat försäljningslösningar på Facebook – desto fler utländska. Jag börjar med att presentera några av de svenska f-butikerna.

Pocket Shop

Relativt nyligen lanserade Pocket Shop en butik på Facebook där man gör en spegling av den egna webbshoppen. Mer information kan du läsa om projektet här: Pocket Shop lanserar nätbutik – också på Facebook (MyNewsdesk).

Lösningen är estetiskt tilltalande och enkel att använda. Dock är jag besviken över att den här typen av mer “ambitiösa” satsningar inte bättre nyttjar Facebooks ekosystem när det kommer till viralitet, retention osv. Man drar inte full nytta av användarens kraft och vilka att sprida informationen vidare. Mer tankar om detta här: Social E-handel + Gamification (SlideShare).

Headweb

Headweb var tidiga (november 2010) med att lansera möjligheten att hyra film på Facebook. Läs mer här: Världspremiär – Headweb öppnar videobutik på Facebook (MyNewsdesk)

Mindre butik som använder färdiga appar

Som butik behöver man inte utveckla en egen applikation för att sätta igång med försäljning på Facebook. Lilon.se är en av de butiker som valt en “standardlösning” framtagen av Payvment.com. Ett alternativ för den som vill testa f-commerce och/eller har mindre budget. Nackdelarna med detta finns så som icke-flexibilitet i upplägg, men kanske framför allt kopplat till begränsade möjligheter för betalning.

Asos

När vi går över till den internationella spelplanen är Asos.com en av de mer omtalade butikerna på Facebook. Denna lanserade man i början av 2011. Läs mer här: ASOS, Europe’s first integrated Facebook store launches.

Övriga varumärken

För internationella varumärken som säljer på Facebook hittade jag listan: Directory of Major Brands & Retailers Selling on Facebook – innehållande bland andra Coca-Cola, Dove, Gilette, Lady Gaga, Chanel och Pizza Hut. En bra referenslista för den som vill leta inspiration.

Har ni tänkt på att när ni Googlar så hamnar ofta bloggar, forum och Wikipedia högt upp i sökresultaten? Google gillar sociala medier! Jag tänkte förklara varför & hur man kan utnyttja detta faktum.

Bakgrund & SMO

Den informationssökande människan använder idag till stor del sökmotorerna för att hitta information. Informationen vi letar efter finns inte längre bara på den “traditonella” webbplatsen utan kanske snarare (även) i sociala medier. Därför blir optimering av innehåll i dessa kanaler så klart mycket relevant!

“SMO is the new SEO” (citat: Brian Solis)

SMO - Social Media Optimization - handlar om att optimera sina sociala kanaler för sökmotorerna. På samma sätt som för SEO erbjuder sociala medier möjligheten att optimera det innehåll man producerar/laddar upp. För att nå ut med information till fler målgrupper bör man optimera sin närvaro i sociala medier! Logikerna för optimering SEO vs SMO skiljer sig dock åt en aning – men vi finner också likheter!

På samma sätt som för SEO utgör nyckelord grunden till SMO-hittbarhet. Steg ett handlar därför om att få koll på vad målgruppen söker på och sedan använda dessa nyckelord i sitt optimeringsarbete.

Skillnader och likheter mellan SEO och SMO

Saker blir ofta lättare om man förenklar världsbilden något. Låt oss dela in SEO i tre kategorier:

1. On-site optimering (källkod, teknisk plattform, metataggar mm)
2. Off-site optimering (inlänkar från webbpaltser & sociala kanaler)
3. Innehåll & nyckelord (redaktionellt innehåll, rubriker, bilder, filmer mm)

När det kommer till den egna webbplatsen och SEO kan du som sajtägare kontrollera och jobba med alla tre parametrar ovan. När det kommer till sociala medier blir punkt 1 svår – då du i många fall inte själv äger tillgång till den tekniska plattformen (undantag ex WordPress-bloggar mm).

Optimering du kan göra kopplat till SMO:

• Addera relevanta nyckelord i rubriker, text, taggar och URL:er.

Exempel: När du laddar upp en bild på Flickr – se till att optimera varje ensklid bild för sökmotorerna genom att tänka i nyckelords-termer för alla fält du fyller i. Om möjligt – se även över URL:en i den kanal du arbetar med och se till att få in nyckelord även här.

• Jobba med inlänkning till dina sociala kanaler.

Exempel: Länka till din sida på Facebook från din webbplats och/eller blogg.

• Optimera det redaktionella innehållet.

Exempel: På samma sätt som när du på webbplatsen optimerar din text för sökmotorerna kan du applicera samma princip på ditt redaktionella material i sociala medier. Alltså – tänk på nyckelorden när du skriver.

Google tenderar att gilla sociala medier

Google tenderar att exponera sociala kanaler högt upp i SERP:en. Detta beror på en rad olika parametrar så som att:

• Sociala kanaler är som regel byggda på nya plattformar där man tagit hänsyn till Googles riktlinjer för optimering on-site.
• Sociala kanaler är just sociala på så sätt att användare naturligt och gärna länkar till varandra.
• Innehåll i sociala kalaler uppdateras ständligt – till skillnad från webbplatser som är betydligt mer statiska till sin natur.
• Med mera!

Och detta innebär?

Att Google tenderar att gilla de sociala kanalerna avspeglas på lite olika sätt. Ett kontkret och intressant sådant exempel visade Christian Rudolf på i sin bloggpost 5% av börsbolagen har problem med sina varumärken på Google. Användargenererad information plockar höga placeringar i företagens SERP just via sociala medier. Två exempel är:

Tradedoubler (blog & blogg)

Phonera (blogg, forum & forum)

Bild 1 Flickr cc by bruna camargo, Bild 2 Flickr cc by asirap.

SlideShare Presentation: Lecture @ Berghs School of Communication

Många webb-intresserade har läst artikeln “The Web Is Dead. Long Live the Internet” i Wired Magazine skriven av  dess chefredaktör Chris Anderson och Michael Wolff. Artikeln hävdar sammanfattat att browsern (Internet Explorer, Firefox mfl) är på utdöende och att dessa håller på att ersättas av appar i din iPhone och dator.

“Over the past few years, one of the most important shifts in the digital world has been the move from the wide-open Web to semiclosed platforms that use the Internet for transport but not the browser for display.”

Är vi på väg mot en mindre “kaosartad” digital värld där vårt surfande ersätts av välorganiserade appar? En framväxande värld där oväntade resultat, utforskande och kreativitet får svårare att andas?

Eller går vi mot en intressant och tillfredsställande appvärld anpassad efter våra specifika önskemål?

Vad innebär detta för våra nätbaserade marknadsföringsmetoder? Vår “browser-marketing”?

Innebär då detta att våra etablerade digitala marknadsföringslogiker kommer att förlora i värde och effekt? SEO (Search Engine Optimization) och SEM (Search Engine Marketing) / Sponsrade Länkar & Affiliate bygger idag primärt på att möta besökaren i browsern. För Andersons resonemang medför även ett ifrågasättande av även dessa metoder. Eller?

Måste vi nu lära oss nya marknadslogiker anpassade efter appen?

Alla håller inte med!

Många håller inte med om Anderson & Wolffs slutsatser och resonemang. Citat:  Michael Arrington, TechCrunch

“They were wrong, of course. The browser is still the killer app of killer apps. It’s the single most important way that we interact with the Internet”.

Debatten pågår:

• “When Wrong, Call Yourself Prescient Instead” – TechCrunch
• “The Web Is Dead. Who Cares?” – PCWorld
• “No, Wired, the Web is not ‘dead’ “- The Washington Post

Låt utgå ifrån att det ligger en sanning i resonemanget

Jag hade inte tänkt att lägga mig i debatten kring huruvida Anderson & Wolffs resonemang håller. Jag tänkte istället utgå ifrån det faktum att apparna växer sig allt starkare (oavsett vad som händer med “browsern). Vårt mobila användande ökar. Därmed apparnas betydelse i vår vardag.

App-marketing

☛ ☛ ☛ ☛ ☛ ☛ ☛ ☛ ☛ ☛ ☛ ☛ ☛
Om apparna växer sig allt starkare – hur ska vi marknadsföra våra produkter? Hur ser den nya logiken ut?

1. Nätverkseffekt / viralitet och K-faktor

Till att börja med blir nätverkseffekten allt viktigare då spridningen måste baseras på andras “gillande” och rekommendationer (och inte ett “manipulerat” sökresultat eller en köpt exponering). Regeln blir att en social grupp har ett större värde desto fler människor som är inblandade. Värdet av varje ny enskild medlem baseras på konstruktionen av det sociala systemet (viraliteten).

Potentialen för viralitet kan ökas genom att låta användarna vara delaktiga i att exempelvis bidra med kunskap, utbyta tankar, utmana varandra (social gaming), bjuda in sina vänner/kollegor osv.

Viraliteten i sociala ekosystem (exempelvis Facebook-appar eller sociala nätverk) mäts i vad som kallas för “K-faktor”. K-faktorn förklarar om nätverkseffekten i ditt nätverk (din app) är “självgående” eller ej. En K-faktor på mindre än ett innebär en negativ organisk tillväxt och en faktor över ett innebär att appen växer av sig självt (exponentiellt).

Ett socialt ekosystem med många “inflytelserika personer” och användaren som är mycket aktiva uppnår som regel en hög K-faktor. Spridning som får stor effekt.

Sammanfattat är K-faktorn ett mätetal som visar på hur sociala ekosystem växer (eller ej).

2. God integration mot de sociala nätverken

Integration med de sociala nätverken blir en hygienfaktor. Information och preferenser inhämtas från redan uppbyggda informationsdatabaser. Appen blir en förlängd arm till de sociala nätverken.

3. Produkten blir betydligt viktigare

Idag kan trafik till en webbplats vara oberoende av kvaliteten på produkten. En bra produkt har per automatik inte en god placering i sökmotorerna (dock ofta högre potential att få naturliga inlänkar).

När det kommer till appar blir dock produkten betydligt viktigare. Appen sprids i en ökad utsträckning av användarna själva (då landskapet för marknadsföring mer begränsad). En bra produkt blir i ökad utsträckning en vinnande produkt.

4. Chrome Web Store och liknande lösningar

Om någon månad kommer Google att lansera vad man kallar Chrome Web Store – en ny nätbutik för webbapplikationer (likt iTunes fast för appar).

“Butiken är, givetvis, webbaserad och det finns topplistor med appar men även en intressant sektion som kallas “Apps your friends like”. (Citat Feber.se, bild Engadget.com).

Ett system som förmodligen styrs av “redaktörer” (likt Apple Appstore). Ett steg bakåt – mot den traditionella marknadsföringsmodellen? Eller möjlighet att optimera för sökningar på den egna appen?

Återstår att se.

Då och nu – sammanfattat

Då:

• PR (Page Rank)
• Inkommande länkar
• CPC
• Affiliate

Nu:

• Hur förberedd appen är för viralitet
• Hur bra produkten är
• “Discoverability”. Hur du lyckas att synliggöra din applikation
• Grad av “social anpassning”. Integration mot sociala medier

SEO står äntligen på företags agendor. SMO som begrepp däremot - Social Media Optimization – inte lika välkänt. SMO, handlar om att optimera webbplatsen för sociala medier och att generera mer trafik och en ökad spridning av innehåll.

☛ Citat Brian Solis – “SMO is the new SEO”.

Begreppet SMO kan ses ur två perspektiv:

1. Hur man lyfter in in sociala medier på webbplatsen. Gör externa kanaler en del av innehållet på webbplatsen.
2. Hur man optimerar för att innehåll på webbplatsen ska spridas av användaren via sociala kanaler.

Nedan presenterar jag ett gäng punkter gällande SMO – paketerade i fem stycken “bar-ismer”

1. Länk- och spridningsbart
2. Embeddningsbart
3. Gillnings- och rankningsbart
4. Belöningsbart
5. Sökbart!
6. Underbart (Adderad 15 Juni)

1. Gör innehåll länkbart och spridningsbart.

• Använd trevliga URL:er på webbplatsen (dvs, av detta slag: http://www.judithwolst.se/social-media-optimization och inte http://www.judithwolst.se/system/search/product.asp?id=3553). Länkarna blir lättare att sprida vidare och sidorna dessutom (!) bättre anpassade efter sökmotorerna.

• Använd spridningsknappar. Konkret innebär detta att addera knappar som pekar mot utvalda distributionskanaler som används av målgruppen – exempelvis Twitter, Facebook, Pusha osv. Exempel på webbplatser med spridningsknappar: Scania Social Media Newsroom.

2. Gör innehållet embeddningsbart

• På nätet blir PDF:er osociala och platta. Ändå presenteras de i direkt nedladdningsbar lösning på webbplatser. I ett traditionellt utförande uppmuntras inte besökaren att sprida det (ofta) tunga materialet vidare – och möjliggör inte heller för besökaren titta på materialet innan det laddas ner. Om dokument/presentationer däremot laddas upp till sociala tjänster så som Slideshare eller Scribd blir de lättillgängliga, sökbara och spridningsbara. Förutom webbplatsägaren kan även bloggare och digitala journalister bädda in materialet i sina artiklar. Som min presentation nedan: