Mar 18, 2009 3
Feb 25, 2009 0
“The space between the notes”
När det kommer till kreativitet, produktivitet, jobb, skapande osv - tänk om det är som den franska kompositören Claude Debussy uttryckte det, att: “Music is the space between the notes.”
Jag har varit i Bankok ett tag - för att umgås med just det som finns emellan noterna. Spenderat tid med den delen av vardagen jag tror att många (inklusive mig själv!) missar i vår strävan efter att få till en klar, nyanserad - ja helst av allt en helt perfekt - “nästa-not”.
Passionate filosoferade kring det hela i i ett inlägg där han skriver:
“Most of us spend most of our work time focusing on the “things” that make up our product or service: the features, the words, the sounds, the icons, the buttons, the graphics, the content and so on. We try to define and control every aspect of the user’s experience. Every moment of the user’s experience. But what if the non-things–the space between the things–is just if not more important?”
Spännande rader tycker jag!
Konstnärers verk kräver ofta att betraktaren görs delaktig i “tolkandeprocessen”, författare utelämnar information för oss att själva läsa mellan raderna. Men för oss yerkesverksamma som inte pysslar med kreativt på ett “klassiskt konstnärsmässigt sätt” - är vi inte ganska bra på missa “the speces between the notes”?
Nästa fråga blir hur man definierar just detta “space”. Ja, kanske till och med hur man ens identifierar dessa luddiga tankar. Kan man ens ge ett generellt svar på den frågan? För när vi lämnar musikens värld så blir det helt plötsligt inte så enkelt att få ner via tecken och symboler. Jag är dock övertygad att man kan stärka sin egen relation till just kreativiteten genom att aktivt (och icke-aktivt) umgås med den. Umgås mellan noterna (läs mellan projekt, problem, utmaningar, deadlines osv).
Bild & Citat.
Jul 22, 2008 0
Visdomsord
Bild: http://headrush.typepad.com/ (dessvärre har jag inte permalink:en till bilden…..)
Jun 16, 2008 0
Corporate Social Responsibility (CSR)
Johanna (Lilla Jojo) skriver ett intressant inlägg om Corporate Social Responsibility (CSR), “Ett liv värt 22 ooo kr”. Johanna skriver att socialt ansvarstagande blir ett allt viktigare marknadsföringsredskap för företagen och menar samtidigt “steget från ord till handling i många fall mycket långt”.
Lund & uppsatsskrivande
2006 skrev jag min magisteruppsats inom CSR, där resultatet fick namnet: “Smickrande kapitalist eller sann idealist?” (corporate social responsilibilty, Legitimitetsteori, intressentteori, corporate social performance, management).
Bild.
Skälen till CSR är många - och området tycks ständigt befinna sig i en konflikt mellan ansvarsfullt företagande kontra vinstmaximering. Trenden att lyfta upp “sociala frågor” växer sig dock allt starkare, oavsett motiv. Företag tycks inse att den “publika imagen” (goodwill) utgör en viktig framgångsfaktor för dess långsiktiga överlevnad.
Arcelus och Schaefer (1982) menar att företag bör göra det sociala ansvarstagandet till en del av de strategiska frågorna, vilket innebär att man inte bara kan se sociala krav som ett problem, utan även som en möjlighet. (Källa: Social Demands as Strategic Issue, Strategic Management Journal 3).
Så finns det givetvis de som hävdar motsatsen. Davis (1973) menar att företag endast skall syssla med sådant som ligger i linje med deras syfte – och att socialt ansvarstagande sällan faller innanför denna defenition. (Källa: The Case for and Against Business Assumption of Social Responsbilities, Academy of Management Journal).
I vår uppsats tittade vi närmare på hur svenska börsnoterade företag redogör för sitt sociala ansvarstagande gentemot sina egna intressenter. Vår metod bestod i att studera/analysera uttalanden i företagens årsredovisningar. Vi undersökte huruvida företag ser CSR som ett MÅL i sig, eller som ett MEDEL att uppnå annan vinning (nästan uteslutande ekonomisk sådan). Slutsatserna kan ni läsa här.
Reflektion
Min reflektion kring det hela är att CSR drar sig allt starkare mot att bli en marknadsföringsfråga för varumärken, med en strävan att skapa positiva associationer.
Prarellt med denna trend löper det faktum att nätetet (med dess transparenta natur) gör att utväxling av information växer i samma takt som intresset kring ett specifikt ämne ökar. “De små människorna” kan nu kan gå samman och påverka i de stora frågorna - via bloggar och andra kanaler.
Det blir därmed svårare för företag att ladda sina varumärken med “falska värden”. Exempel på intressanta bloggar som lyfter upp CSR-relaterade frågor till ytan är:
Det blir alltså svårare för “oetiska” företag att gömma sig bakom fina ord och falska fasader.
Jun 13, 2008 1
Hattar för hundar
Fredrik Härén på Kunskapens Dag 2007. MÅSTE SES!!
Se hela föredraget på Företagande.se.
Senaste kommentarer