“Problemet med ekorrhjulet är att även om man lyckas springa fortare än alla andra, så är man fortfarande bara en ekorre.” / Citat: Lily Tomlin

Bild: Flickr cc

Det här med tillit (trust) är ett spännande område. Intressant är hur våra preferenser kollektivt förändras med tiden. Idag talar vi om att vi känner ett större förtroende för andra människors åsikter än det budskap som förmedlas med TV-reklamen – delvis på grund av den sociala webbens framfart (transparens)!?

Men hur ser vår tillit mer i detalj?

Om vi böja i just TV-reklamen kände (år 2009) drygt 60% av oss förtroende för reklambudskap. Detta jämfört med ett 90%-igt förtroende till människor vi känner eller ett 70%-igt förtroende till andra konsumenters digitalt publicerade åsikter. Källa: The Nielsen Company 2009. (Någon mer än jag som ändå tycker att den 60%-iga reklam-siffran låter hög?)

En undersökning från eMarketer (June 2010) visar att de digitala rekommenationer som väger tyngst är blogg- och Facebookpostningar från människor vi känner.

Information där både negativ och positiv respons exponeras upplever vi som mer trovärdig. Som före detta e-handlare såg jag en ökad konverteringsgrad för de produkter som fått just både positiva och negativa kommentarer/betyg.

Spännande färsk data kommer från Edelman Trust Barometer 2011: Global & Country Insights (baserad på 5,075 intervjuer med människor i 23 länder i fem världsdelar).

Intressant är:

• Hur lite tillit Européer och Amerikaner känner till media.

• Hur mycket produktkvalitet, transparens & ärlighet betyder för ett företags rykte.

• Hur viktig expertrollen är för förtroendeskapande.

• Hur många som använder Google för att söka efter företagsrelaterad information i relation till dem som uppsöker företagets webbplats.

Läs Edelman Trust Barometer 2011 HÄR.

När det kommer till kreativitet, produktivitet, jobb, skapande osv – tänk om det är som den franska kompositören Claude Debussy uttryckte det, att: “Music is the space between the notes.”

Jag har varit i Bankok ett tag – för att umgås med just det som finns emellan noterna. Spenderat tid med den delen av vardagen jag tror att många (inklusive mig själv!) missar i vår strävan efter att få till en klar, nyanserad – ja helst av allt en helt perfekt – “nästa-not”.

Passionate filosoferade kring det hela i i ett inlägg där han skriver:

“Most of us spend most of our work time focusing on the “things” that make up our product or service: the features, the words, the sounds, the icons, the buttons, the graphics, the content and so on. We try to define and control every aspect of the user’s experience. Every moment of the user’s experience. But what if the non-things–the space between the things–is just if not more important?”

Spännande rader tycker jag!

Konstnärers verk kräver ofta att betraktaren görs delaktig i “tolkandeprocessen”, författare utelämnar information för oss att själva läsa mellan raderna. Men för oss yerkesverksamma som inte pysslar med kreativt på ett “klassiskt konstnärsmässigt sätt” – är vi inte ganska bra på missa “the speces between the notes”?

Nästa fråga blir hur man definierar just detta “space”. Ja, kanske till och med hur man ens identifierar dessa luddiga tankar. Kan man ens ge ett generellt svar på den frågan? För när vi lämnar musikens värld så blir det helt plötsligt inte så enkelt att få ner via tecken och symboler. Jag är dock övertygad att man kan stärka sin egen relation till just kreativiteten genom att aktivt (och icke-aktivt) umgås med den. Umgås mellan noterna (läs mellan projekt, problem, utmaningar, deadlines osv).

Bild & Citat.

Bild: http://headrush.typepad.com/ (dessvärre har jag inte permalink:en till bilden…..)

Johanna (Lilla Jojo) skriver ett intressant inlägg om Corporate Social Responsibility (CSR), “Ett liv värt 22 ooo kr”. Johanna skriver att socialt ansvarstagande blir ett allt viktigare marknadsföringsredskap för företagen och menar samtidigt “steget från ord till handling i många fall mycket långt”.

Lund & uppsatsskrivande

2006 skrev jag min magisteruppsats inom CSR, där resultatet fick namnet: “Smickrande kapitalist eller sann idealist?” (corporate social responsilibilty, Legitimitetsteori, intressentteori, corporate social performance, management).

Bild.

Skälen till CSR är många – och området tycks ständigt befinna sig i en konflikt mellan ansvarsfullt företagande kontra vinstmaximering. Trenden att lyfta upp “sociala frågor” växer sig dock allt starkare, oavsett motiv. Företag tycks inse att den “publika imagen” (goodwill) utgör en viktig framgångsfaktor för dess långsiktiga överlevnad.

Fredrik Härén på Kunskapens Dag 2007. MÅSTE SES!!

Se hela föredraget på Företagande.se.