Det skrivs numera spaltmeter kring hur sociala medier förändrar våra förutsättningar och spelregler. De sociala medierna – snart lika folkligt som falukorv. 

Upp & ner, bak & fram

Vi klurar ständigt kring frågan: “Hur presenterar jag min produkt för att väcka ett intresse?” Vi sammanfattar våra funderingar i ordet marknadsföring. Kanske borde frågan istället formuleras: “Hur kan våra kunder presentera sina förslag och idéer så att de når fram till oss?

Nästa nöt: “Hur förmedlar jag värdet i min produkt/tjänst på ett sätt så att människor förstår? Åter igen – låt oss vända på frågan och istället fråga oss själva: “Hur kan vi hjälpa våra kunder att kommunicera styrkan i våra produkter/tjänster”.

Kundorienterad?

Om man anser att kunden står i centrum bör väl även företags affärsutveckling ta avstamp i kundens önskemål!? & för dem som  önskar en mer kundfokuserad utveckling tillhandahåller nätet de perfekta logikerna och verktygen.

Utgångspunkt

Först en kommentar kring förutsättningarna (resultatet av de sociala mediernas frammarsch):

• Sökmotorernas transparens - i kombination med kraften i sociala kanaler – gör att kunden får allt större makt över företagen. Kundens åsikter (positiva som negativa) blir synliga via våra “googlingar”.

• Med andra ord – kundens åsikter finns redan där ute – vare sig vill vill det eller ej. Exemplet nedan hämtat från Disruptive.nu & bloggposten “Brandjacking: Hur du förlorar kontrollen över ditt varumärke!“

Som företag kan man välja att:

1. Ignorera denna framväxande transparens
2. Dra nytta av konstaterandet och bevaka vad som sägs om det egna varumärket
3. Skapa plattformar för att aktivt bjuda in kunden i företagets utvecklingsarbete

Allt fler företag gör enligt punkt tre ovan, nämligen utvecklar möjligheter för kunder / intressenter att komma med förslag på förbättringar kring befintliga produkter eller förslag på nya produkter/tjänster. Så kallad “öppen innovation”.

Starbucks lösning “My Starbucks Idea” är kanske en av de mer omtalade när det kommer till öppen digital innovation. Starbucks uppmuntrar oss alla till att lämna förslag och rösta på varandras idéer.

• “Starbucks can show more books in stores , so that the customer can enjoy his/her coffee while enjoy their special reading, it will be great customer experience.”
• “Recycling Starbucks Cards – it CAN be done!!!”
• “I would like to tip the partner who gave me great service, but sometimes I don’t have the cash on me.  I would like to include it on my card.”

En plats där alla typer av idéer får plats…

Hur kan ditt företag dra nytta av kundens idéer?

Bild 1: Flickr cc by intersection consulting Bild 4: Flickr cc by Grinta

TED Video – The Happy Planet Index

“Statistician Nic Marks asks why we measure a nation’s success by its productivity — instead of by the happiness and well-being of its people.”

Inspirerande!

Grym infographic över de största positionsbaserad tjänsterna - “The top tier location based social networks compared”.

Klicka på bilden för att se den i större format.

Bild: Filckr CC by Mark Fidelman

Många webb-intresserade har läst artikeln “The Web Is Dead. Long Live the Internet” i Wired Magazine skriven av  dess chefredaktör Chris Anderson och Michael Wolff. Artikeln hävdar sammanfattat att browsern (Internet Explorer, Firefox mfl) är på utdöende och att dessa håller på att ersättas av appar i din iPhone och dator.

“Over the past few years, one of the most important shifts in the digital world has been the move from the wide-open Web to semiclosed platforms that use the Internet for transport but not the browser for display.”

Är vi på väg mot en mindre “kaosartad” digital värld där vårt surfande ersätts av välorganiserade appar? En framväxande värld där oväntade resultat, utforskande och kreativitet får svårare att andas?

Eller går vi mot en intressant och tillfredsställande appvärld anpassad efter våra specifika önskemål?

Vad innebär detta för våra nätbaserade marknadsföringsmetoder? Vår “browser-marketing”?

Innebär då detta att våra etablerade digitala marknadsföringslogiker kommer att förlora i värde och effekt? SEO (Search Engine Optimization) och SEM (Search Engine Marketing) / Sponsrade Länkar & Affiliate bygger idag primärt på att möta besökaren i browsern. För Andersons resonemang medför även ett ifrågasättande av även dessa metoder. Eller?

Måste vi nu lära oss nya marknadslogiker anpassade efter appen?

Alla håller inte med!

Många håller inte med om Anderson & Wolffs slutsatser och resonemang. Citat:  Michael Arrington, TechCrunch

“They were wrong, of course. The browser is still the killer app of killer apps. It’s the single most important way that we interact with the Internet”.

Debatten pågår:

• “When Wrong, Call Yourself Prescient Instead” – TechCrunch
• “The Web Is Dead. Who Cares?” – PCWorld
• “No, Wired, the Web is not ‘dead’ “- The Washington Post

Låt utgå ifrån att det ligger en sanning i resonemanget

Jag hade inte tänkt att lägga mig i debatten kring huruvida Anderson & Wolffs resonemang håller. Jag tänkte istället utgå ifrån det faktum att apparna växer sig allt starkare (oavsett vad som händer med “browsern). Vårt mobila användande ökar. Därmed apparnas betydelse i vår vardag.

App-marketing

☛ ☛ ☛ ☛ ☛ ☛ ☛ ☛ ☛ ☛ ☛ ☛ ☛
Om apparna växer sig allt starkare – hur ska vi marknadsföra våra produkter? Hur ser den nya logiken ut?

1. Nätverkseffekt / viralitet och K-faktor

Till att börja med blir nätverkseffekten allt viktigare då spridningen måste baseras på andras “gillande” och rekommendationer (och inte ett “manipulerat” sökresultat eller en köpt exponering). Regeln blir att en social grupp har ett större värde desto fler människor som är inblandade. Värdet av varje ny enskild medlem baseras på konstruktionen av det sociala systemet (viraliteten).

Potentialen för viralitet kan ökas genom att låta användarna vara delaktiga i att exempelvis bidra med kunskap, utbyta tankar, utmana varandra (social gaming), bjuda in sina vänner/kollegor osv.

Viraliteten i sociala ekosystem (exempelvis Facebook-appar eller sociala nätverk) mäts i vad som kallas för “K-faktor”. K-faktorn förklarar om nätverkseffekten i ditt nätverk (din app) är “självgående” eller ej. En K-faktor på mindre än ett innebär en negativ organisk tillväxt och en faktor över ett innebär att appen växer av sig självt (exponentiellt).

Ett socialt ekosystem med många “inflytelserika personer” och användaren som är mycket aktiva uppnår som regel en hög K-faktor. Spridning som får stor effekt.

Sammanfattat är K-faktorn ett mätetal som visar på hur sociala ekosystem växer (eller ej).

2. God integration mot de sociala nätverken

Integration med de sociala nätverken blir en hygienfaktor. Information och preferenser inhämtas från redan uppbyggda informationsdatabaser. Appen blir en förlängd arm till de sociala nätverken.

3. Produkten blir betydligt viktigare

Idag kan trafik till en webbplats vara oberoende av kvaliteten på produkten. En bra produkt har per automatik inte en god placering i sökmotorerna (dock ofta högre potential att få naturliga inlänkar).

När det kommer till appar blir dock produkten betydligt viktigare. Appen sprids i en ökad utsträckning av användarna själva (då landskapet för marknadsföring mer begränsad). En bra produkt blir i ökad utsträckning en vinnande produkt.

4. Chrome Web Store och liknande lösningar

Om någon månad kommer Google att lansera vad man kallar Chrome Web Store – en ny nätbutik för webbapplikationer (likt iTunes fast för appar).

“Butiken är, givetvis, webbaserad och det finns topplistor med appar men även en intressant sektion som kallas “Apps your friends like”. (Citat Feber.se, bild Engadget.com).

Ett system som förmodligen styrs av “redaktörer” (likt Apple Appstore). Ett steg bakåt – mot den traditionella marknadsföringsmodellen? Eller möjlighet att optimera för sökningar på den egna appen?

Återstår att se.

Då och nu – sammanfattat

Då:

• PR (Page Rank)
• Inkommande länkar
• CPC
• Affiliate

Nu:

• Hur förberedd appen är för viralitet
• Hur bra produkten är
• “Discoverability”. Hur du lyckas att synliggöra din applikation
• Grad av “social anpassning”. Integration mot sociala medier

Bloggen tar nu sommarlov & är tillbaks i mitten av augusti. För er som vill ha någonting spännande att se fram emot i höst så kan jag rekommendera Social Business Conference den 9:onde september.

Några av talarna är:

• Klaus-Peter Beiersdorf (FindAgent) – Säljdrivande PR och storytelling i sociala medier
• Judith Wolst (me) - Hur sociala medier kan bygga upp och förstärka företagets varumärke och digitala styrka.
• Annika Lidne (Disruptive Media) - Riskerar din sociala mediainvestering att självdö?
• Thomas Larsson (Kairo’s Future) - Utvinna konsumentinsikt ur sociala medier

För vem?

• “För dig som arbetar med strategisk marknadsföring, affärsutveckling eller företagsledning”

Anmäld dig till konferensen HÄR. För att få 10% rabatt – fyll i “Judith Wolst” i rutan där du anger konferenstalare.

Social Business Conference – Agenda

Artikel e24 24/juni 2010: Boosta karriären med sociala medier.

Utvalda citat:

“Framförallt handlar det om att stärka sitt personliga varumärke genom att synas på nätet, allra helst på Google. Har du en egen blogg eller mikroblogg har ditt namn större chans att hamna högre upp när någon söker på ditt expertområde. Och det ökar chanserna att du blir kontaktad nästa gång någon söker en affärskontakt där du kan bidra.”

“Genom att utnyttja det faktum att Google “gillar” sociala kanaler som bloggar, mikrobloggar och sociala nätverk, kan du stärka upp din egen identitet och profilering på Google. Du kan helt enkelt ge din egen bild av vem du är, säger Judith Wolst.”

Barack Obama uppmärksammades för sin digitala strategi kopplat till presidentvalet 2008.

“Barack Obama is the first “Social Media President” in history.  He’s the first one to understand and harness the power of sharing and communicating through social media platforms to not only get out his message, but to energize a group of Americans into action.” Citat: Searchmarketinggurus.com, 5 Nov 2008

Intressant kan därför vara att kika på hur Vita Huset idag använder sig av sociala medier.

The Wihte House On-site / SMO

The White House @ Facebook & Twitter

The White House @ Flickr & MySpace

The White House @ Vimeo & YouTube

The White House @ iTunes

The White House @ Linkedin & SlideShare

Kommentar värd att lyfta upp!

SuperAnton: “Tänk om Regeringen skulle göra likadant här i Sverige, vilken grej!”

I samband med World Public Relation Forum #WPRF2010 (igår) var jag på en PR-frukost anordnad av Cision. Statistik kring hur journalister, kommunikatörer & PR-konsulter använder sociala medier presenterades. Informationen nedan är hämtad ur Cisions rapport “Cision Nordic Social Media Survey 2010: Top Line Findings, how Nordic journalists,  communicators and  PR consultants work with  social media.” (Bild: Flickr cc)

Info om undersökningen:

“Cision conducted an online survey of journalists and professional communicators in Denmark, Finland, Norway and Sweden during February 2010. (…) Social media is defined as blogs, social networking sites such as Facebook and LinkedIn, micro blogging sites such as Twitter, photo/video sharing sites such as YouTube and Flickr. Results are based on 1818 responses”

Nedan – resultatet från de svenska respondenterna:

Journalister

• 42% av svenska journalister läser bloggar dagligen
• 25% av svenska journalister läser mikrobloggar dagligen
• 76% av svenska journalister har ett konto på Facebook
• 92% av svenska journalister använder Wikipedia som ett verktyg i arbetet
• Så här tycker journalisterna om sin egen kunskap inom sociala medier:

Kommunikatörer

• 29% av svenska kommunikatörer läser bloggar dagligen
• 16% av svenska kommunikatörer läser mikrobloggar dagligen
• 46% av svenska kommunikatörer har använt Facebook som ett marknadsföringsverktyg & 83% har ett privat Facebookkonto
• Så här tycker kommunikatörerna om sin egen kunskap inom sociala medier:

PR-konsulter

• 52% av svenska PR-konsulter läser bloggar dagligen
• 34% av svenska PR-konsulter läser mikrobloggar dagligen
• 55% av svenska kommunikatörer har använt Facebook professionellt & 93% har ett privat Facebookkonto
• 87% av svenska PR-konsulter använder Wikipedia i sitt arbete
• Så här tycker PR-konsulterna om sin egen kunskap inom sociala medier:

Läs hela rapporten nedan (via Slideshare):

SEO står äntligen på företags agendor. SMO som begrepp däremot - Social Media Optimization – inte lika välkänt. SMO, handlar om att optimera webbplatsen för sociala medier och att generera mer trafik och en ökad spridning av innehåll.

☛ Citat Brian Solis – “SMO is the new SEO”.

Begreppet SMO kan ses ur två perspektiv:

1. Hur man lyfter in in sociala medier på webbplatsen. Gör externa kanaler en del av innehållet på webbplatsen.
2. Hur man optimerar för att innehåll på webbplatsen ska spridas av användaren via sociala kanaler.

Nedan presenterar jag ett gäng punkter gällande SMO – paketerade i fem stycken “bar-ismer”

1. Länk- och spridningsbart
2. Embeddningsbart
3. Gillnings- och rankningsbart
4. Belöningsbart
5. Sökbart!
6. Underbart (Adderad 15 Juni)

1. Gör innehåll länkbart och spridningsbart.

• Använd trevliga URL:er på webbplatsen (dvs, av detta slag: http://www.judithwolst.se/social-media-optimization och inte http://www.judithwolst.se/system/search/product.asp?id=3553). Länkarna blir lättare att sprida vidare och sidorna dessutom (!) bättre anpassade efter sökmotorerna.

• Använd spridningsknappar. Konkret innebär detta att addera knappar som pekar mot utvalda distributionskanaler som används av målgruppen – exempelvis Twitter, Facebook, Pusha osv. Exempel på webbplatser med spridningsknappar: Scania Social Media Newsroom.

2. Gör innehållet embeddningsbart

• På nätet blir PDF:er osociala och platta. Ändå presenteras de i direkt nedladdningsbar lösning på webbplatser. I ett traditionellt utförande uppmuntras inte besökaren att sprida det (ofta) tunga materialet vidare – och möjliggör inte heller för besökaren titta på materialet innan det laddas ner. Om dokument/presentationer däremot laddas upp till sociala tjänster så som Slideshare eller Scribd blir de lättillgängliga, sökbara och spridningsbara. Förutom webbplatsägaren kan även bloggare och digitala journalister bädda in materialet i sina artiklar. Som min presentation nedan: