Privat eller personlig? & får företagen plats?

För några dagar sedan satt jag som åhörare på Debate On – ett mycket spännande och underhållande initiativ! “Debate On är en verbal debattkamp mellan två vältaliga debattörer som har helt olika åsikter inom ett givet ämne.”

Den första duellen rörde mikrobloggar – “Twitter – Egotripp eller PR-blaj?”. Nikke Lindqvist och Brit Stakston möttes på scenen och det talades om företag som Twittrar. Två läger:

Nikke: “Min ståndpunkt kommer att vara att företagstwittrarna bör hålla sig borta medan Brit talar för dem.”

I sakfrågan håller jag med Brit. Jag har har inga som helst problem att “företag” följer mig på Twitter / Bloggy. Tvärt om tycker jag att det är mycket positivt att vissa företag visar sitt intresse och har förstått innebörden av “mikrokommunikation”.

I duellen lade jag dock min röst på Nikke. Helt enkelt på grund av en mer relevant retorik.

Brit byggde stora delar av sina argument kring “trivaliteten”. Hon skriver i sin blogg på JMW Kommunikation:

“Nikke argumenterade förstås för att det är personer man vill följa och hur viktig den personliga relationen är. Jag slängde då in mina bruna argument. Bajset. Med bajstwittrandet ville jag gestalta hur trivialt och privat det personliga twittrandet är.” (Bild från Brits blogginlägg)

Jag tycker att vi missar är en viktig poäng här – nämligen att det finns en stor skillnad i att vara PERSONLIG och att vara PRIVAT.

Den Personliga Twittraren delger tankar, länkar, information och insikter som intresserar och engagerar just honom/henne. Med en personling vinkel. Med en kommentar. Med en tillförd insikt. Eller helt enkelt bara på sitt sätt.

Den Privata Twittraren använder kanalen på ett annat vis. Här står privata aktiviteter och umgängen i centrum. Personen väljer att exponera delar av sitt liv – i mikroformat.

Vad är då intressant?

Själv väljer jag (www.twitter.com/judithw) att följa Den Personliga Twittraren. Människor som till största delen levererar “privata flöden” åker ofta ut ur min “Following-profile-lista” – helt enkelt för att det inte intresserar mig i det här sammanhanget. Men vi är alla olika!

& när det kommer till företagen?

Jag anser att företag kan finnas på Twitter i något av följande två former:

  1. Företaget finns representerat via företagsnamnet och logga.
  2. Via en företagsrepresentant – som i det egna namnet även talar för företaget och dess åsikter. En Personlig representant.
  3. Via en företagsrepresentant – som i det egna namnet även talar för företaget och dess åsikter. En Privat representant.

Jag menar att företagens utmaning i mikrolandskapet handlar om att bygga relationer och visa sitt engagemang – oavsett om man väljer punkt ett eller två ovan. Utmaningen i att nå ut till kund (och icke-kund). Men att även lyssna och skapa dialog. Att leverera någon form av mervärde.

& i och med att vi stryker punkt tre ovan – blir problematik kring “trivial information” inte lika aktuell.

2 Comments

  • Jag hade också röstat på Nikke : )

    Hoppas du orkade läsa hela posten…för jag tycker förstås inte att det privata twittrandet alltid är trivialt eller ointressant. Valde som motargument, för att förhåna det privata twittrandet visa fåniga (och extrema) exempel på hur trivialt det kan vara : )

    Nikke och jag ställde som sagt upp som testkaniner i denna betatestning av debattforumet. Det var en nyttig övning att ställa sig mot varandra och argumentera för en sak när man egentligen tycker samma sak…

    Bajset var ett dåligt exempel. Men ibland får man kuppa lite för att slå motståndaren med häpnad ; )

    Synen på vad som är privat vs vad som är personligt och den förflyttning som där skett (hos vissa) är något av det mesta viktiga att lyfta fram och betona. Håller med dig om att det är en viktig poäng.

    Kul att ses och hoppas vi ses nästa gång!

  • Judith says:

    Kul och spännande initiativ och underhållande framför allt – med dej och Nikke som motpoler. Givetvis på “lek” – men ändå spännande att ta fråga vidare. För huruvida företag bör kommunicera via taleperson eller under varumärket, är något som man kan vrida & vända på i all oändlighet!

    Verkligen kul att ni båda tackade ja till utmaningen och jag hoppas att få se er mötas fler gånger framöver 😀

Leave a Reply

Your email address will not be published.