“Uber of everything” - om plattformsekonomin
Detta är trend 2 av 20 från rapporten “20 digitala trender för 2020-talet”. Du kan ladda ner hela rapporten här: https://bit.ly/2GtMTmm
Under 2010-talet såg vi hur nya plattformar tog form och förändrade förutsättningarna för en rad olika branscher. De mest kända, på gränsen till uttjatade, exemplen Airbnb och Uber visade hur disruption kunde ske inom så traditionella områden som hotell- och taxibranschen.
“Uber of everything” skapar nu oro hos allt fler företag med en rädsla för att en ny aktör ska komma från sidan och erbjuda en ny typ av kundupplevelse och/eller affärsmodell. Det är tydligt att en stor skara konsumenter är både digitalt och klimatmässigt redo för nya sätt att nyttja produkter och tjänster! Och här kommer med stor sannolikhet plattformarna att bli en central komponent i framtidspusslet. Framför allt erbjuder många plattformar ett både enklare och smartare sätt att nyttja en produkt eller tjänst. Plötsligt känns det exempelvis väldigt omständigt att behöva ta sig till en vårdcentral mitt på dagen för att förnya ett recept när man kan göra det i soffan på kvällen (tack Kry). Och plötsligt blev det superenkelt att hyra in frilansare inom design, programmering och en mängd olika områden från hela världen. Listan kan göras lång.
Med plattformsekonomin blir nyttjande av resurser ett alternativ till att äga och allt fler produkter blir tjänster. Framför allt är det millennials, generationen född från början av 1980-talet till mitten av 1990-talet, som använder de nya möjligheterna. Enligt en studie från PwC är majoriteten av användare av delningstjänster som Airbnb och Uber under 40 år. Men detta sprider sig snabbt uppåt i åldrarna.
Delningsekonomin började ta fart i början av 2010-talet och går nu in i nästa fas där affärsmodeller i allt fler branscher förändras eller ”plattformifieras”. Konsultbolaget Deloitte har delat in dagens företag i fyra olika kategorier: Asset Builders, Service Providers, Technology Creators och Network Orchestrators. Där den sista av dem, Network Orchestrators, är just plattformar som på nya sätt kopplar samman utbud och efterfrågan. Deloitte konstaterar också att dessa Network Orchestrators i snitt har åtta gånger så hög ”shareholder value-to-revenue ratio” jämfört med traditionella tillverkningsföretag. Förenklat, att aktiemarknaden värderar dessa bolag högre än andra typer av bolag. Vill du dyka ner i detaljer kring Deloitte-rapporten kan du göra det här.
I nästa fas av ”plattformifieringen” kommer vi se att logiken appliceras på allt fler branscher – där matchning av utbud och efterfrågan görs med hjälp av sökresultat eller filter. Där förtroende skapas genom andra användares betyg, kommentarer och rekommendationer, och där betalning och avtal bakas in i lösningen. Resultatet blir att vi kan göra affärer med folk vi inte känner och som vi tidigare inte vågat lita på.
Så, den stora frågan för företag blir: vilka delar av DIN bransch eller affär kan komma att plattformifieras? Och den naturliga följdfrågan: är det DITT företag, eller en konkurrent, eller något nystartat bolag som ”från sidan” kommer att erbjuda den smartaste och mest kundvänliga plattformslösningen?
Exempel på plattformar inom olika områden:
- Coursera: Lär dig nya saker från världens bästa universitet
- Foodora: Få maten hemcyklad
- Tiptapp: När du vill få saker transporterade någonstans
- Something Borrowed: Hyr dina kläder
- Rover: Hitta en pålitlig hundvakt
- UpWork: Hitta en frilansare till ditt projekt
- ShareDesk: Hyr ett skrivbord en dag när du är på resa och behöver jobba
- Cangoroo: Delningstjänst för hoppstyltor
- Yepstr: Hyr en ungdom för trädgårdshjälp, läxhjälp eller annat
-------------------------------------------
Detta var trend 2 av 20 i rapporten 20 digitala trender för 2020-talet som du kan ladda ner i sin helhet här: https://bit.ly/2GtMTmm